Healing är ju bara ljus och kärlek, hur kan det då komma sig att man faktiskt kan må dåligt av det, både fysiskt och psykiskt, när det är motsatsen man är ute efter?
Yin och yang
Ja, healing är bara ljus och kärlek, men livet är som bekant inte bara en räkmacka att glida runt på i solskenet. Vi består ofrånkomligen av både ljus och mörker – annars skulle vi inte existera. Vi består till minsta beståndsdel av energi, elektroner som består av plus och minus, en del vi kallar för positiv och den del vi kallar för negativ.
I kinesisk medicin använder man sig av begreppet yin och yang, ett sätt att beskriva motsatser som tillsammans bildar en helhet. Det kan inte finnas upp om det inte finns ner. Det kan inte finnas vänster om det inte finns höger. Det kan inte finnas varmt om det inte finns kallt. Det kan inte finnas ljus om det inte finns mörker. Det kan inte finnas glädje om det inte finns sorg. Ja, ni fattar.
Andlighet och spiritual bypassing
Andlighet och helande handlar inte om att man ständigt ska skutta runt som Julie Andrews i alperna med virvlande kjolar, sjungandes om hur mycket man älskar allt och alla, äta enligt den senaste hälsosamma modellen på modet, meditera si och så länge varje dag och göra sina yogaövningar och säga namasté till alla man möter och se dom djupt i ögonen. Mycket av det här kan definitivt vara ett konstruktivt och kärleksfullt helande, men – man får passa sig så att man halkar in i något som kallas för spiritual bypassing. Det är lätt hänt för oss alla mellan varven.
Spiritual bypassing är ett begrepp som myntades av John Wellwood, som var en framstående buddhistisk lärare och psykoterapeut, på 80-talet.
Han upptäckte att både han själv och andra hade en tendens att använda andlighet och andliga övningar som ett sätt att fjärma sig ifrån verkligheten för att undvika oönskade känslor och själsliga sår, sådant som man behöver möta och klara upp för att man skall kunna växa och gå vidare. Man vänder det jobbiga ryggen och låtsats som om att solen alltid skiner med andra ord.
Man talar ibland om att andligheten kan bli en slags drog. I stället för att vara här och nu, möta och hantera jobbiga känslor – eller människor för den delen, så flyr man in i meditation och distanserar sig från det obehagliga. Man väljer att flyta ovanpå, eller snarare utanför. Om någon har problem eller är ledsen förklarar man det med att vi skapar vår verklighet med våra tankar, och att problemen beror på att man inte tänker tillräckligt positivt. Och man får absolut inte vara arg. Aja baja. *Sudda, sudda, sudda, sudda bort din sura min! *
Så som vårt liv ser ut idag med sociala medier där man dygnet runt matas med lycka och leenden kan det ännu mer spä på illusionen om att vi alltid skall vara balanserade, glada och lyckliga, och dessutom lyckas med konststycket att älska precis alla. Lycka till, får man väl lite ironiskt och skämtsamt säga då. I det fallet bör vi lägga krutet på att börja med oss själva, att älska oss själva, hela vårt autentiska jag.
Vi skall leva här och nu, med våra känslor
Vi är människor, vi lever här och nu, på jorden – och det är meningen att vi skall göra det. Vi har fått känslor av en anledning, och det är inte för att vi ska förfina vår förmåga att förneka dom eller fjärma oss från dom. Dom är viktiga vägvisare på livets slingriga stil, även om dom leder till en och annan kullerbytta och skrapsår av mer eller mindre allvarlig karaktär.
När man använder Reiki finns ibland en tendens eller risk för att det ovan nämnda flyktbeteendet uppstår. Man strör ivrigt lite ljus, kärlek och ängladamm över det onda och vips så är allt bra igen och alla är glada och tänker bara positiva tankar.
Sanningen är att healing kan vara rent ut sagt skitjobbigt! När du börjar med healing så har du gjort en slags deal med ditt högre jag, att nu är det dags att ta tag i den här surdegen. Rensa i ryggsäcken. Städa i garderoben. Röja på vinden och sanera möglet och fuktskadorna i källaren. Och tyvärr finns det ingen magisk quick-fix som tar bort det i ett nafs. Det är ett stort jobb, det kan vara oerhört krävande, och många gånger smärtsamt. Och det är dessutom du själv som måste göra det.
Vadå, healing – smärtsamt? Det skall ju för sjutton lindra smärta, inte orsaka det?!!
Det är inte healingen som orsakar smärtan, den finns redan där, den är din egen. Healingen hjälper dig att få kraft, ork och mod att äntligen möta den för att kunna bli kvitt den. Det är där du har ljuset och kärleken i healingen.
Möt dina känslor i stället för att vända dom ryggen
I Reikins fem principer så är den första punkten: bara för idag, skall jag släppa all ilska. Det är bra, ofta bär vi på ilska som inte är aktuell, gamla oförrätter som ligger och gnager, och det är bara destruktivt och slöseri med vår kraft. Men ibland måste vi vara arga – här och nu. Det handlar om vår rätt till oss själva, att ha vårt livsutrymme att växa på, att få vara vårt autentiska jag. Sen behöver inte ilska med automatik vara förknippat med aggression. Det kan handla om att tydligt och klart sätta gränser där vi känner att vårt utrymme förminskas på ett sätt om inte gagnar oss eller andra. Och den känslan som då dyker upp är viktig för vår överlevnad och inget vi skall vända ryggen och låtsats som om den inte finns, eller sätta oss över i ett andligt flyktbeteende.
När en känsla dyker upp som känns obehaglig, stanna upp och se vad den vill säga dig? Möt den, förenas med den, acceptera den för att kunna styra den medvetet, i stället för att låta den styra dig och kanske få dig att fly från verkligheten.
Våra skuggsidor
Carl Jung myntade begreppen Persona och Skuggan. Vi har en sida som vi har anpassat till att möta omvärldens krav och förväntningar. Vi får tidigt lära oss vad som passar och inte i barndomen, och vi matas ständigt med det via medier, tv, filmer osv. Den sidan kallas för Personan och har delpersonligheter som ser till att vi passar in i sociala sammanhang, yrkeslivet, med vänner och partner. Olika sociala roller med andra ord. Den är vårt skyltfönster utåt.
Den andra delen av personligheten kallas Skuggan. Där har vi olika delpersonligheter som inte är så önskvärda, men som finns i vårt undermedvetna. Det kan vara både ”dåliga” och ”bra” sidor som ryms där, men som vi av en anledning inte vill förknippas med. Ofta är det dom här sidorna som vi irriterar oss på hos andra. Att någon är slarvig, lat, oansvarig, kritisk, omoralisk osv. Vi kan också beundra sidor hos någon annan som uttrycker en sida vi egentligen har, men fått lära oss att trycka undan och därför tror att vi inte har den, och väljer att idealisera och se upp till den hos andra istället. Vi ser alltså vår Skugga mycket i det vi projicerar på andra.
Genom att arbeta med att möta våra skuggsidor kan vi använda dom mer konstruktivt. Det betyder inte att vi skall börja leva ut dom eller genom dom, men om vi är medvetna om dom och accepterar dom får vi större möjligheter att välja hur vi lever och agerar, och vi har lättare att känna tolerans, kärlek och förlåtande inför andra, och inte minst tolerans, kärlek och förlåtande inför oss själva. Vi har ju som bekant oftast betydligt lättare att vara omtänksamma och förlåtande mot andra, men omänskligt kritiska och hårda mot oss själva. I det arbetet kan du ha stor nytta av Reiki.
Att bli hel är att vara medveten om både ljus och mörker
Så, när du jobbar med healing kan både fysiska symtom blossa upp, så att kroppen kan jobba med dom och släppa taget om dom, men även psykiska sår som ligger undertryckta. Dom kan yttra sig som ångest, mardrömmar, irritation eller att man känner sig ledsen, ibland utan att veta varför. Det kan vara mycket gammal sorg som inte fått ordentligt med utrymme. Vi har ju en generell tendens i samhället att vilja trösta och ta bort sorg så fort som möjligt. Man skall inte vara ledsen, man skall ju vara glad! Det gör att vi förminskar den och ogiltigförklarar den. Där återkommer vi till modellen: ”bara tänka positivt”, vilket är ett typexempel på spiritual bypassing.
Ge sorgen plats, ilskan, saknaden, skuldkänslorna, känslan av otillräcklighet, skammen över din kropp och dess skavanker, rädslan för att inte passa in eller duga, rädslan för att inte vara älskad för den man verkligen är. Se känslorna, acceptera dom och förenas med dom så att du mer och mer kan förhålla dig till dom på ett konstruktivt sätt.
Dom är en del av dig, sätt kärleksfullt och varsamt ihop delarna, bit för bit – det är det som kallas att bli hel.
Senaste kommentarer