Det händer att jag möter människor som fått veta av ett medium att en tidigare initiering ligger och stör och blockerar energi som hindrar ens utveckling, eller att orsaken till att man mår dåligt är att man fått en initiering, och att man skall ta bort initieringen, dvs. göra någon slags av-initiering. Och frågan till mig har då naturligtvis varit vad jag vet eller anser om detta.

Våra tankar skapar den verklighet vi upplever

Till att börja med skall vi vara medvetna om att det är våra tankar som skapar vår verklighet, det gör att det inte finns något absolut facit och att det inte finns någon som har tolkningsföreträde, det som är verklighet för en person är lika sant och riktigt för den personen, även om någon annan påstår raka motsatsen. Och det vi riktar våra tankar emot är det som manifesteras i våra liv- oavsett vad vi tycker om det.

Vi ger inte något av oss själva när vi ger Reiki

Här kommer mina tankar kring detta ämne. En initiering är en speciell typ av behandling där man riktar avsikten på att få personen att komma i kontakt med Reikienergin genom att man får känna energin och kunna tona in sin egen vibration på den energin, ungefär som när man stämmer ett instrument. På engelska använder man ofta ordet ”attunement” för initiering – intoning.

Men precis som när man ger en behandling så ger man inte personen något, man tillför inget från sig själv, utan man är bara en kanal för den universella livsenergin, sen är det mottagaren som aktiverar sin egen läkande förmåga. Och eftersom vi inte gett någon något, är det onekligen svårt att ta bort det. Det är inte genom initieringen som den helande förmågan skapas, den finns redan medfödd, hos var och en av oss. Initieringen syftar bara på att rikta avsikten till att ha en medveten relation till livsenergin, hur den påverkar oss och hur vi kan påverka den.

Kroppen startar ett helande efter en initiering

När man bestämt sig för att lära sig Reiki har man kommit överens med sig själv om att det är dags att börja ett helande, och även om man själv kanske inte är medveten om det, så är ens högre jag i allra högsta grad införstådd med det. Initieringen är en ritual som fungerar som ett startskott och kroppen och det högre jaget sätter fart och börjar städa.

Då kommer vi i kontakt med saker som behöver komma ut ur garderoben där de ligger och skaver och tar energi, och skapar obalans. Vi kanske inte är medvetna om eller förstår att det är så, och försöker hitta en orsak, och får man då höra från någon att det är initieringen som spökar – BINGO!

Tror man att en initiering kan skapa energiblockeringar eller få en att må dåligt så är det så. Nocebo kallas det för. Det man tror skadar gör också det. Motsatsen heter placebo. Tror man att en av-initiering tar bort problemet så gör den också det. Men det är inte initieringen i sig det i grund och botten handlar om, det är mina egna tankar och rädslor som skapar blockeringen.

Det är bara vi själva som kan ta ansvar för vår utveckling

Vi är här för att lära oss under vårt liv på jorden, det gör att allt vi upplever är lärdomar som vi skall vårda och ta vara på, även om dom inte alltid är så angenäma.
Dom personer som irriterar oss mest är till exempel våra största läromästare.

När vi börjar se vad det är hos oss själva som gör att vi triggas, kan vi ta fram den obalansen och jobba med den. Men det krävs både mod och att vi är ärliga mot oss själva och accepterar våra svagare eller kanske mörkare sidor. Men det är bara vi själva som kan ta ansvar för vår utveckling, våra tankar och vårt handlande. Vi kan inte lägga ansvaret på någon annan, oavsett om det gäller att man önskar att någon annan skall göra jobbet åt oss istället, genom någon magisk universalmetod, eller att det är någon annans fel att man står och stampar och inte kommer framåt i sin utveckling.

Visst är det lockande att skylla på någon och säga att det är någon annans fel, det känns betydligt enklare. Men då missar vi hela grejen med vår utveckling och går runt i cirklar, och det som faktiskt hindrar oss är våra egna rädslor, inte den andra personen.

Men en del kan ju faktiskt må dåligt?

Det händer att en del får upplevelser som är starka och ibland ställer till det. De kan må dåligt och känna sig förvirrade och tänker att det är Reiki som företeelse som orsakar det. De gånger jag stött på det fenomenet har det i flera fall handlat om att man själv forcerar sin utveckling, eller att det går för fort av olika anledningar. Man kanske inte är intellektuellt redo att ta hand om det som skall rensas ut.

Kroppen hänger inte med när frekvenserna rusar iväg för fort

Vi skall leva som vanliga människor av kött och blod här på jorden. Vi har tankar och känslor av en anledning. Men när vi försöker hitta en quick-fix och tvinga fram en andlighet kan det gå för fort, kroppen hänger inte med i frekvenshöjningen man pressar fram– och resultatet blir då att man tappar fotfästet och känner sig förvirrad och mår dåligt. Men det är inte Reiki i sig som gör att det blir så. Det kan lika gärna komma av att man gör yoga, mediterar, går på olika kroppsbehandlingar etc. I många fall sparar man känslor i kroppen som yttrar sig som smärta eller obehag. Och om man tar bort obehaget för fort, utan att man själsligen är redo, kan samma sak uppstå. Du kan alltså lika gärna få den här reaktionen av att gå till en kiropraktor eller ta en vanlig klassisk massage.

Om det blir så är rådet att lägga ner ALLT andligt arbete ett tag. Man skall ägna sig åt rent fysiska saker som man mår bra av. Gå på skogspromenad, ut och spring, träna. Påta i trädgården, mata änder, kolla på tv, umgås med vänner som helst inte pratar andlighet överhuvudtaget. Stäng av kranen och låt kropp och sinne få vila. Ta kontakt med någon som kan hjälpa dig att stänga ner och jorda dig om det behövs.

Det är också viktigt att tänka på att om du eller någon annan är i en akut psykisk obalans, att undvika olika former av energiarbete. Ge inte healing till någon som inte är grundad i sig själv, ta med dom ut på en promenad och gå och fika istället. Att bara lyssna på någon kan vara otroligt helande för den som behöver få sätta ord på saker och bli sedd.

Du är viktigast!

Men för att summera vill jag påpeka att oavsett vad det handlar om, innan man letar efter ett fel som kommer utifrån, bör man vända sig till sig själv och se om man agerar ur rädsla eller tillit. Vilken känsla är det jag matar med energi? Vilken verklighet är det jag skapar? Tar jag fullt ansvar för det jag vill ha i mitt liv eller skyller jag det på någon annan? Oavsett vad svaret blir är det viktigt att du är oändligt kärleksfull mot dig själv. Acceptera dig själv och den fantastiska varelse du är, precis just nu. Omfamna dina ”fel och brister” och se dem som viktiga verktyg för att utvecklas. Tacka för de lärdomar livet givit dig, vem hade du annars varit?